Tidningen Bussbranschen

Det här är en karossmodul som forskarna har använt för att testa hur en buss i plast skulle klara ett rundslagningstest.

Om man istället för metall använder fiberarmerad plast när man bygger en buss kan bussens vikt minskas med ett ton . Det ger en minskad bränsleförbrukning och en buss som blir cirka 5 procent billigare för långfärdsbussar. För stadsbussar skulle besparingen bli ännu större, enligt forskare på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.

KTH har deltagit i det stora EU-projektet Litebus. Där har forskare från ett antal universitet och företag i Europa sedan 2006 undersökt om det är möjligt att bygga lättare transportfordon för att uppnå EU:s mål om minskad bränsleförbrukning.

Från Sverige är det forskarna Anna Hedlund-Åström och Magnus Burman från skolan för teknikvetenskap vid KTH som deltagit i arbetet, och ansvarat för deleb livscykelkostnadsberäkningar (LCC).

– Sett över en tidsperiod om 15 år blir lättviktsbussen av kompositmaterial runt 50 000 euro billigare. Detta eftersom den är lättare vilket i sin tur gör att bussen kräver lägre energiförbrukning.

– En viktsbesparing på chassi och kaross startar också en positiv viktspiral där man kan använda en mindre motor, lättare hjulupphängning, mer mera. Med kompositmaterial blir dessutom underhållskostnaden lägre, säger Magnus Burman.

Resultatet gäller för långfärdsbussar. Enligt Magnus Burman skulle ekonomin för stadsbussar bli ännu bättre.

- Eftersom det handlar om många täta start- och stoppmoment och luftmoståndet inte spelar någon roll, skulle stadsbussar av kompositmaterial kunna innebära ännu bättre besparingsmöjligheter, säger Magnus Burman.

Han tillägger att konstrutionslösningen är unik, och att de har utvecklat kompositbågar som bärande element med vägg och takpaneler i sandwichmaterial. Detta innebär få element som fogas samman genom limning vilket erbjuder möjlighet för rationell produktion.

Men bussen blir inte bara lättare, den är också rejält stryktålig enligt det rundslagningstest som genomfördes som avslutning i projektet.

– Det finns ett krockkrav på bussar, och det är detta rundslagningstest. Vi har nu visat att den här kompositbussen klarar detta med marginal, säger Magnus Burman.

De busstillverkare som deltagit i projektet, portugisiska Caetanobus, spanska Sunsundequi och italienska Mauri, kommer att använda kunskaperna och låta materialet användas i kommande busskonstruktioner.

Vad tycker du? Är plastbussar en bra lösning för framtiden? Kommentera gärna här nedan!

Eventuellt relaterade artiklar:

1. Kollektivtrafikveteran tar över Resekortet i Sverige
2. Forskare minskar hopklumpning av bussar
3. Keolis Sverige byter vd
4. Miljöpåverkan av vägbyggen kraftigt underskattad
5. Magnus Arnström ny generalsekreterare i InformNorden