Loading ...
Bussbranschen applåderar nya regler för avgasrening
Bussbranschens Riksförbund, BR, applåderar det besked som Transportstyrelsen lämnade på TUR-mässan häromdagen om att det från 1 januari 2012 ska finnas ett regelverk för att godkänna och dokumentera eftermonterad avgasutrustning för alla bussar som klarar utsläppsgränserna i svenska miljözoner. Alla bussar, men främst de av Euro III-klass, berörs av det nya regelverket.
BR menar att branschen nu på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt möta gällande miljökrav.
Dagens krav för att få köra buss i miljözon är baserade på motorns ålder och miljöklasstillhörighet. Idag finns teknik som gör att en äldre bussmotor kan minska sina utsläpp till samma nivåer som nya motorer.
Svenska myndigheter har dock hittills vägrat att godkänna dessa uppgraderingar, vilket gjort att även utländska myndigheter som kontrollerat svenska bussar nekat att godkänna utrustningen med hänvisning till att dokumentation saknats.
– Transportstyrelsens besked gör att vi inte behöver skrota fullt fungerande bussar, något som spar råvaror och miljö samtidigt som bussföretagen slipper köpa nya bussar tidigare än vad som egentligen behövs. Beskedet innebär vinster ur ett livscykelperspektiv för både samhället och bussföretagen, säger Anna Grönlund, förbundsdirektör BR.
– Resenärerna är också vinnare när branschen slipper krångliga och fördyrande regler. Idrottsföreningar, skolklasser och företag kan fortsätta boka prisvärda bussresor. De nya reglerna om eftermontering innebär också att kollektivtrafiken slipper stora merkostnader, vilket gynnar resenärerna.
– Våra skattepengar kan användas till att utveckla kollektivtrafiken i stället för att ersätta fullt fungerande miljövänliga bussar i förtid, säger Anna Grönlund.
Miljözoner finns i flera städer runt om i Europa och syftar ytterst till att begränsa trafikens negativa miljöpåverkan i stadsmiljöer med många människor. I Sverige finns en nationell lagstiftning för hur en miljözon ska vara reglerad. Annars är det i många fall upp till varje enskild stad att utforma sitt eget regelverk.
I de flesta fall gäller reglerna endast tunga fordon, det vill säga lastbilar och bussar. BR och flera andra organisationer runt om i Europa anser att miljözonen ska omfatta alla fordon, även privatbilar.
Eventuellt relaterade artiklar:
- Klart med förslag om eftermonterad avgasrening
- Nya ersättningsregler för stillestånd – bussbranschen och försäkringsbolagen överens
- BR förstärker inför nya lagen
- Bussbranschen kräver skärpning när det gäller besiktningar
- Nya regler för vägavgifter i Polen
1 svar »
Lämna en kommentar
Artiklar (RSS)
Jag har svårt att förstå vinsten med detta. Speciellt med tanke på kollektivtrafikbussar i storstadsmiljö.
Bussar driftsatta i kollektivtrafik i våra storstäder, utsätts för ett oerhört slitage.
Den kvalitativa och ekonomiska livslängden bör räknas ner till 5 år, för att säkra en trygg och säker resa för ressenären. Efekten blir självklart en bättre ekonomi för våra bussföretag. Idagsläget är det svårt att finna en 3 år gammal buss som är helt godkänd för trafik enligt TSFS 2010:80 Bilaga 1, och i princip omöjligt att finna en godkänd sex år gammal buss. Jag påstår inte att bussbolag eller verkstäder inte sköter bussarna på bästa sätt, det är jag övertygad om att alla seriösa bolag gör. Jag hänvisar till en hård infrastruktur, hård påverkan från passagerare, för tajta avtal i upphandlingar, detta i kombination med oftast felaktigt ställda krav på bussar från upphandlingsbolagen i kombination med relativt låg levererad kvalitet från busstilverkana.
Man räknar med att var 100 buss drabbas av brandtillbud under sin livslängd. De flesta diagnosticerade brandtillbud härrör till felaktigheter i elkomponenter/system. En fortsatt trafik med äldre bussar i stadstrafik, kommer troligtvis att öka antalet brandtillbud.
Min åsikt är att bussbranchen skulle må bra av lägre genomsnitt och maxålder.
Det är dags för huvudmännen att ta det kollektiva anvaret för, passagerare, miljö och de upphandlade bolagen. Visst kostar det mer, men ibland måste kvalitet kosta, kanske iform av en liten skatteökning.