Tidningen Bussbranschen

Att ersätta stombuss 4 i Stockholm med spårväg blir extremt dyrt, konstaterar rapporten. I stället för 12 km spår skulle stockholmarna kunna få ett linjenät för BRT-buss på 55 km för samma kostnad. En BRT-lösning skulle ge 5 gånger fler sittplatser, likaså för samma kostnad. Foto: Ulo Maasing.

Att satsa på busslösningar, i synnerhet superbusslösningar (dvs BRT-system) blir mycket billigare och ger minst lika bra trafik. Det konstateras i en färsk rapport från WSP Analys & Strategi som presenterades på fredagsmorgonen.

Rapporten jämför traditionell busstrafik, Bus Rapid Transit (BRT, dvs superbussar) och spårvagn bland annat när det gäller kostnader, miljöpåverkan, passagerarkapacitet, restid och flexibilitet.

Den innehåller även en fördjupad analys av fyra diskuterade spårprojekt i Stockholm, Göteborg och Helsingborg. Samtliga exempel visar att satsningar på bussen ger mest kollektivtrafik för pengarna och att det är det snabbaste sättet att bygga ut kollektivtrafiken.

När det gäller den planerade spårvägslinjen i Stockholm, som kan ersätta stombusslinje 4, visar det sig att spårväg är det i särklass dyraste alternativet. I stället för 12 km spår skulle stockholmarna kunna få ett linjenät för BRT-buss på 55 km för samma kostnad. En BRT-lösning skulle ge 5 gånger fler sittplatser, likaså för samma kostnad.
Även när Tvärspårväg Syd mellan Flemingsberg och Älvsjö analyseras talar siffrorna till bussen fördel. Den beräknade totalkostnaden per år för spårvägen är nästan 6 gånger så hög som kostnaden för BRT och 16 gånger högre än för traditionell busstrafik.

I rapporten har man också studerat två tänkta spårvägsprojekt utanför Storstockholm. Ett av dessa är en tänkt spårväg mellan Knutpunkten och Dalhem i Helsingborg. Räknar man samman drifts - och investeringskostnader kostar den befintliga busstrafiken på sträckan 13 miljoner kronor.

En spårväg skulle kosta 60 miljoner om året och en BRT-lösning 18 miljoner om året.
BRT är alltså mer än 40 miljoner kronor billigare än spårväg om året, konstaterar rapporten.

På motsvarande sätt skulle spårväg på linje 16 i Göteborg mellan Brunnsgatan och Eketrägatan bli tre gånger dyrare än BRT.

– Tänk vad mycket mer kollektivtrafik vi skulle få för våra gemensamma pengar om vi slutar stirra oss blinda på spårvägslösningar och i stället förutsättningslöst utreder olika alternativ, säger Anna Grönlund, förbundsdirektör Svenska Bussbranschens Riksförbund.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av Svenska Bussbranschens Riksförbund, BIL Sweden, Volvo, Scania, Mercedes-Benz och MAN.  Studien som presenteras i rapporten jämför endast spårvägstrafik (spårvagn) och busstrafik. Den omfattar alltså inte interregional och regional tågtrafik, pendeltåg eller tunnelbana – trafikslag som kompletterar busstrafiken.

Miljöpartiet reagerade omedelbart på rapporten.

– Spårvagn är en stor investering som är motiverad där det behövs hög kapacitet i kollektivtrafiken. I starka stråk är det en samhällsekonomiskt positiv investering genom god ekonomi per passagerarkilometer. Grundinvesteringen för spårvagn är stor, men kostnaden för varje tillkommande resenär liten. För bussar gäller det omvända. Detta beaktas inte i rapporten, skriver partiet i ett pressmeddelande.

– Det finns goda exempel från Europa, främst Frankrike, på städer där man kombinerat utbyggnad av spårvagn och buss. Där har man skapat kollektivtrafiklösningar med god ekonomi, hög kapacitet och bra kvalitet samt förbättrad stadsmiljö som följd, säger Stina Bergström, Trafikpolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Läs mer om rapporten i majnumret av Bussbranschen, Sveriges enda busstidning!

Hör också vår podcast med Lars Sandberg, projektledare för BRT-studien.

Eventuellt relaterade artiklar:

1. Bussen ger kollektivtrafik för pengarna
2. Svensk Kollektivtrafik kritiserar superbussrapport
3. WSP om superbussrapporten: Vi välkomnar en saklig granskning
4. Att fördubbla kollektivtrafiken kräver enad front
5. BR-kritik mot Svensk Kollektivtrafiks ordförande