Bjarnes funderingar

År 1995 startade jag tidningen Bussbranschen. Så här – långt efteråt – kommer jag inte riktigt ihåg varför…
Men så mycket vågar jag i alla fall erkänna för mig själv – det kunde ha gått till på ett mer begåvat sätt. För jag startade tidningen utan att ha engagerat någon som sålde annonser. Fullständigt korkat!

Då är det bra att ha kloka vänner som ”vet bättre”. I början hyrde jag ett rum hos Leif ”Peo” Persson – som då ägde utbildningsföretaget ETT – han satte (1996) på eget bevåg in en annons i Arbetsförmedlingens tidning (vad den nu kan heta) att tidningen Bussbranschen sökte annonssäljare. Det är jag Leif evigt tacksam för…

Jag vet inte om det är jag eller tidningen som ska känna sig ”smickrad” men jag fick svar från 84 sökande. Fem av dem beslöt jag mig för att träffa personligen.
Som nummer fem kom på besök en liten pigg ”tjej” – klädd i formliga lager av ”Majong”. Det är märkligt med vissa människor – och det här visade sig vara just en av dessa ”märkliga” människor – för det tog ungefär 3 sekunder efter hennes inträde i mitt rum – så hade jag bestämt mig ”HENNE vill jag ha”.
Så sade hon:
– Hej jag heter Lena Nilsdotter.

Och på den vägen är det.
Lena är numera väl känd i branschen som Madame Annonschefen och vi har nu haft så många roliga år tillsammans. Och fler ska det bli – för vi äger tidningen tillsammans.
I dag fyller denna ljuva ”tjej” år. Hur ”många” minns jag inte – men kan försäkra dig om att Lena är som ett högklassigt vin – hon blir bara bättre med åren.

Varför inte hjälpa till att fira Lenas födelsedag genom att ringa henne och boka en annons i tidningen – eller på vår hemsida 

Ser man på – två kommentarer till mitt förra inlägg. Kul, kul…
I övrigt har jag tillbringat mesta delen av denna dag i Vingåker där jag slutfört försäljningen av mitt hus. Gick strålande inte minst för att det var ett  mycket trevligt par som köpte det. Så nu sitter jag här och är för första gången på många är – helst skuldfri. Inte en spänn i lån.
En sådan härlig frihetskänsla…

Världens största kryssningsfartyg Oasis of the Seas är färdigt.
Det händer – nu och då – att jag suckar avundsjukt över hur andra branscher – än bussbranschen – förmår att utvecklas…
Som här i rederibranschen, eller kan läsa om nya ”fartrekord” med tåget – om där nu inte berättas i tidningarnas resebilagor om ”de lyxigaste tågresorna” – för att inte tala om allt lockande vad flygbolagen frestar mmed…
Försöker komma på någonting uppiggade från-om bussresebranschen som gör livet gladare. – denna stillsamma onsdagskväll.
Men kommer just inte på något.
Jag tror ta mig f-n att jag får ta och trösta mig med ett glas – någonting uppiggande. 

Konservativ bransch – jag läser de orden i morgonens SvD – men då handlar artikeltexten om Litteraturbranschen. Så här står det bl a:
”Litteraturbranschen är konservativ, har alltid varit. De medeltida munkarna kopierade de gamla kyrkoförfädernas texter ord för ord, slet skift vid sina pulpeter i tusen år utan en tanke på att vidareutveckla konceptet.
När Gutenberg skar till bokstavstyperna för sin bibel kopierade han i sin tur de tyska 1400-talshandskrifternas gotiska pinktur.”

OK – tryckeribranschen har gått framåt ganska rejält sedan den tiden – om man nu vill jämföra dagens bok- och tidningsframställning med det som togs fram på Gutenbergs tid. Nu står vi inom ”media” oss lite frågande om hur vår framtid ska bli – för nu introduceras i rask takt ”läsplattor” och ”e-böcker” där läsarna kan ladda ner det de vill läsa.
Hur kommer det att påverka t ex tidnings- och bokutgivningen om några år?
Den som har en lever får se hur det blir med det…

Konservativ bransch – bussbranschen?
Ha ha – vid en första tanke kan man ju tycka att den befinner sig på ”munkarnas tid” – ett sådant jämrans ”kopierande” det är av varandras ”affärsidéer”. Och vad man ”alltid” gjort tidigare…

Och är det någon som försöker hitta på någonting ”nytt” så ser det (slutresultatet) mest ut som tidigare även om det kommit till på ett (aningens)  nytt sätt…
Man kan boka sin resa via internet – men…
Jämför med Gutenberg.

Nu tänkte jag att jag skulle utveckla den tanken vidare – men sorry – jag blev just upptagen med att intesivt vara Farfar – yngsta barnbarnet ”Nimit” pockar på uppmärksamhet.

Till eftermiddagskaffet skummar jag (igen) Dagens industri. Läser med glad min:
”Spirande optimism bland hushållen väntas ge rekord i den annalkande julhandeln. Många har mer pengar än någonsin tidigare och folk är trötta på att spara. Det finns ett uppdämt konsumtionsbehov, säger Lena larsson, vd för Handels utredningsinstitut, HUI”.

Läser i samma artikel: ”Människor har ett stort behov av att resa bort från vardagen i dessa tider”.

Jamen – det är ju strålande. Och så känner jag att jag är pirrande nyfiken på ”bussresearrangörrernas utredningsinstitut” har för kommentarer till denna positiva framtid. Om det  nu, som det sägs, människor har stort behov att ”resa bort från vardagen” så är det väl knappast 47ans buss förbi Norrmalmstorg de hoppar på – utan förmodligen en ”ljuvlig bussresa som tar dem bort till sina förväntningar”.
Så jag kan inte låta bli att undra – hur tänker nu bussresearrangörerna utnyttja detta ekonomiskt ljusa ”tillfälle”?
Vad jag vet finns där inget ”BUI” dvs något ”bussresearrangörrernas utredningsinstitut” så jag (vi?) får väl aldrig veta vad bussresearrangörerna har för åsikter  om (kommentarer till ) vare sig detta eller någonting annat från deras värld. Jag tycker de är onödigt blygsamma i sin framtoning… 

Har just levererat en artikel till chefredaktören som handlar om det ekonomiska läget i buss- och kollektivtrafik gällande år 2008. Och inte ser de siffrorna så bra ut – branschens samlade (gemensamma) underskott uppgick till 888 miljoner kronor. En aning ”svettiga” siffror kan man tycka…
Vill du veta mer så läs i kommande tidning – om nu min artikel finner nåd inför chefredaktörens ögon…

Över till någonting helt annat – som till stor del handlar om ”min arbetsvärld” – men där du nog skulle vara välförtjänt av att någon representant för ditt ”skrå” kunde (ville, ansåg det viktigt osv) att åstadkomma en liknande ”betraktelse” – över varför så många bussföretagare  förväntas utföra sina jobb näst intill – gratis…
Läs här och jämför…

Jag blir avundsjuk på tidningar med resurser – både vad gäller pengar som kreativitet…

Aaah – att flytta från det smått ödsliga Vingåker till Västerås har (också) det goda med sig att jag numera får mina morgontidningar även på söndagarna. En – som jag ser det – klar ökning av min livskvalitet…
Vid morgonens långa och goda frukost blev jag glatt överraskad när jag i SvD fann en ”annons” från SL som – på visst sätt – svarar upp mot min långvariga bön till kollektivtrafiken – gör något… 
Nu är förstås min lilla (nej för f-n STORA) förhoppning att fler länstrafikbolag ska ta efter och riktigt kul kunde det bli om där uppstod en någon slags ”tävlan” mellan länsbolagen att komma med den mest fyndiga och säljande ”marknadsföringen”.
Alltså – dags att väcka liv i den lilla ”tävlingslågan” som (väl) finns flämtande på sitt yttersta någonstans nere i länstrafikbolagens inre.
Jämrans – ju mer jag tänker på en sådan utveckling desto mer uppmuntrad känner jag mig. En sådan ”tävlan” skulle ge en helt annan – och roligare – image av kollektivtrafiken än den har idag. Tänk att få folk att gå och vänta på ”nästa drag”  från något länstrafikbolag, pris till bästa marknadsföring skulle kunna delas ut under pompa och ståt. OCH…

Såja såja Wimesgård – nu får vi allt lugna ner oss lite…

Till min förtjusning får jag Göteborgs Spårvägars personaltidning – Spårvägen. Jag tycker det är en bra tidning. Inte minst för att GS vd Lars-Börje Björfjäll skriver bra ledare som jag uppfattar som ovanligt ”raka” vad det gäller företaget och dess agerande. Inte heller drar han sig för att för alla medarbetare påpeka att GS måste bli ”bättre”. Dagens jobb är inte det optimala. Det tycker jag är modigt gjort.

Nåväl – i oktobernumret av Spårvägen har Björfjäll (?) satt rubriken Entreprenörskap, mod och handling. Rubriken är ett direkt citat av vad statssekreterare Leif Zetterberg (på BRs årsmöte) svarade på frågan ”Vad kommer att krävas för att en ny lagstiftning ska vinna framgång?”.
Med den nya lagstiftningen avses då den förväntade förändringen av kollektivtrafiken  som kan komma från den Lundinska utredningen…

Jaha, tänkte jag när jag läste det Zetterbergska svaret,  ”entreprenörskap, mod och handling” – vad betyder det egentligen? Nu deltog jag inte på det här BR-mötet och vet inte om någon ställde följdfrågan ”vad betyder det – konkret – för bussbolagen?” – men det tror jag inte och har heller inte hört talas om det.

Ända sedan min tidningsmakarkarriär startade år 1967 har jag blivit irriterad över dessa uteblivna,så viktiga – följdfrågor. Speciellt ”makthavare” har stor förmåga (och lust) att få ur sig (tjusiga) floskler som vare sig av åhörare – eller för den delen journalister – följs upp med (besväliga) följdfrågor, som: ”Hur ska då detta gå till? Vem ska betala? osv…

Kan någon begåvad person berätta för mig hur en bussföretagare ska kunna visa ”entreprenörskap, mod och handlning” som gör att han-hon kan påverka kollektivtrafiken?
Jag själv kan då verkligen inte komma på någonting.

Kanske finns svaret, till liten del, lite längre ned i Björfjälls ledare – där han skriver:
Enligt förslaget är det möjligt att köra trafik utan upphandling på en marknad där vi själva (GS) ser en utvecklingspotential. I en sådan situation blir vår verksamhet beroende av att hitta marknader, planera för dessa och ge god service till resenärerna, eftersom vi då blir helt beroende av de resande och deras betalningsvilja.

Med lite ”entreprenörskap, mod och handling” kan man kanske starta ”egna” busslinjer och köra på egen ekonomisk risk. Enligt Björfjäll skulle detta kunna lyckas om GS satsar på ”kundorientering, engagerat ledarskap och ständiga förbättringar”.
Kundorientering , skriver Björfjäll,  för att vår långsiktiga framgång beror på förmågan att skapa värde för den som vi finns till för – kunden.

Skapa värde för kunden? När jag läser det hör jag mig själv mumla: – ”Och hur f-n ska då det gå till?…
Någon?

Som jag skrev i mitt föregående inlägg vände jag mig till ”den stora samlade kunskapen om svensk kollektivtrafik” som finns på Buss-snack. Min tanke, och förväntning, var att ”om några vet någonting om länstrafikbolagens marknadsföring så är det medlemmarna på buss-snack”.
Jag vet inte hur jag ska tolka att (i skrivande stund) 163 har läst mitt inlägg men ingen har kunnat påvisa vad jag eftersöker – en klurig-finurlig-begåvad ”payoff” som kan locka fram positiva tankar om kollektivtrafiken.

Anledningen till mina nedåtgående mungipor  är med största sannolikhet att – där INTE finns något att berätta om.
Hallå kollektivtrafiken – det är dags att vakna nu?

Uppdaterad:

Apropå Pay-off. Ett exempel…

Läser på tidningen Resumés hemsida en artikel om ett bensinbolag som ”leker med ord”:

Det kreativa greppet är en ordlek med ordet tankar. Pay-offen lyder ”För tänkande människor”.
– Man står och tänker och tankar samtidigt. Konceptet är lite tänkvärt, säger Greger Stenström.
– Vi hoppas också att folk ska blir attraherade av miljö-argumenten.

På annat ställe i samma tidning läser jag dessa rader:
– Syftet med filmen är att visa vilken hög kvalitet Angus har, och filmen är gjord lite med glimten i ögat.
Humor är en del av vårt varumärke, säger Melina Aristiadou marknadschef på Burger King. (min fetmarkering)

Hm – jag undrar vad det är för ”delar” som ingår i buss- och kollektivtrafikens ”varumärke”. (Det måste ju finnas några men humor är definitivt inte en av dem…)
Någon?

Igen – dags att vakna…

Var på Systembolaget i eftermiddags och unnade mig en -  ljuvligt, kryddigt, smakrikt  – flaska rött för 287 kronor (borde förstås ha köpt ekologiskt odlat och alkoholfritt – men jag är ju en förtappad person) och hörde följande:
- Pelle har du något vitt vin du kan rekommendera varmt?
Pelle:
- vita viner ska drickas kalla

Därmed avslutar jag med – Trevlig Helg på er alla…

I dagens utgåva av Svenska Dagbladet annonserar företaget Clas Ohlson över hela fyra sidor. Så kan ett företag göra – som (till skillnad från t ex länstrafiken) är till för att skapa vinst för sina aktieägare…
(Tänk att jag inte kan låta bli att ständigt sparka på länstrafikbolagen)
Nåväl det som fick mig att börja skriva dessa rader är det som står överst på den första av de fyra annonssidorna:
Clas Ohlson, allt för en enklare vardag

När jag läste detta stönade jag en smula av ”avundsjuka” och tänkte: Varför i himmelens namn har inte kollektivtrafiken någon liknande ”payoff” (som sådana här rader kallas)
Jag hade gärna sett annonser från länstrafikbolagen:
Kollektivtrafiken – allt för en enklare vardag.
Eller någonting liknande…

Jag anar att jag kan vara ute på djupt vatten för det kan faktiskt vara så att något av länstrafikbolagen har en sådan här ”slogan” – som jag inte har en aning om.
Jag ska faktiskt vända mig till den största samlade kunskapsmassa som finns om svensk kollektivtrafik och fråga – dvs medlemmarna på  Buss-snack.

Kanske någon av er förtjusande läsare av dessa rader också kan ge mig förslag på kluriga-finurliga-underfundiga ”rader” från något länstrafikbolag.

Jag har gjort mig en trist stund genom att titta in på alla länstrafikbolagens hemsidor för att se om något av dem hade lag dit någon finurlig payoff som får människor att ”haja till” eller får dem att le en smula och tänka ”så fyndigt”.
Nix – ingen av dem har orkat ”hitta på nå´t”…