Bjarnes funderingar

Läser på annan plats:
Hallandstrafiken följer nu Västtrafik i spåren och höjer biljettpriserna därför att resandet ökar. Prishöjningarna genomförs den 1 februari.
Ha ha – det är inte ofta jag hittar ”inspirerande logik” från kollektivtrafiken som jag gärna tar efter.
Men självklart kommer vi hädanefter att öka våra prenumerationspriser allt eftersom antalet prenumeranter ökar.
Glasklar logik!

Man kan ju undra hur höga kostnaderna för resenärerna kan bli om fördubblingsmålet uppnås…
Den som lever får se. Det går ju alltid att ge (få) lite mer skattepengar – så det ordnar sig nog till slut.

Ser att det den 26 april blir byte på posten som Dalatrafiks trafikchef.
Björn Floresjö som varit med i bolaget sedan starten 1981 lämnar över till Bengt Benjaminsson som idag arbetar som vd på Maserfrakt Distribution i Borlänge.

Läser i dagens SvD en intervju med Stefano Marzano, världsberömd ”industridesigner” som just fått jobbet som designchef på Electrolux. Merzano verkar vara en kul ”gubbe” som säger kloka saker i intervjun – som ”Det går inte att säga om design är bra eller dålig men att det däremot finns bra eller dåliga produkter”.
Och så förklarar han att ”man känner igen vad som är bra på att det väcker känslor”.

Den sista meningen fick mig att lägga ner tidningen och börja fundera.
- Väcker kollektivtrafiken känslor?
- Kan en bil väcka känslor?

Om nummer ett har jag för grunda kunskaper för att ha en bestämd åsikt – men brist på negativa känslor saknas i alla fall inte.
Där kan man hänvisa till otaliga surmagade ”inlägg och insändare” från medborgarna i olika media.
Kan en bil väcka känslor? Absolut!
Och övervägande positiva sådana – vågar jag nog skriva. Eftersom jag är en av dom som har – och har haft – ”positiva känslor” för både tidigare och nuvarande bil.
Minns med ett nostalgiskt litet leende hur stolt jag var på 70-talet när jag då kunde ”bräcka” grannar & vänner med min ”värsting-BMW” och klappade den ömt när jag hade parkerat i garaget. Min bästa kompis – nämligen…
Jag klappar ibland min nuvarande Skoda Octavia på motorhuven och mumlar ”tack” när den – felfritt och bekymmerslöst – tagit mig hem igen efter en ”sexhundramilaresa” runt i Europa.
Och jag ler alltid roat när mina kvinnliga vänner berättar att de alla har gett namn till sin bil. ”Min lilla gulliga Pelle är på verkstan i dag”…

Funderar så över detta att vissa trafikbolag satt ”namn” på bussar, spårvagnar och rent av på hela tågset. Ofta namn på ”kändisar” av olika slag.
Jag undrar varför.
Är det i ett försök att skapa en känsla av ”samhörighet” av något slag. Typ – I dag åkte jag med Evert Taube till jobbet.
Nix – detta begriper jag icke  - än nog på en allt för  hög ”känslomässig nivå”  - för att jag ska förstå mig på det…
Inte alls så ovanligt – faktiskt 

Denna fredag har börjat utmärkt roligt för oss – ett par exempel – Nybergs Buss bokade bokade 21 prenumerationer och Bollnäsbuss 10.
Dessutom fick vi på förmiddagen – en för oss helt ny annonsör – som bokade 3 helsidor och 2 halvsidor till årets tidningar.
En annan kul grej – för oss då – är detta.

Så nu ser jag fram emot en rykande intressant eftermiddag.

21.50 - Jodå – det har hänt fler intressanta-kul saker men just det tar jag en annan gång.
För just nu dök upp en diffus tanke som jag vill försöka bena ut. Det hände sig nämligen i dag – i Vingåker – att Systembolaget öppnade (flyttade till) en ny lokal. Den tidigare var en sunken, ganska liten historia, där man fick sno åt sig en nummerlapp för att så småningom träda fram till någon av de ampra damerna bakom disken och framföra sin beställning. Nja -ingen trivsam inrättning den gamla, och jag kände mig alltid smått jäktad och stressig vid besöken. Det fanns liksom ingen tid till ”kontemplation” dvs att i lugn och ro botanisera bland urvalet. Helt mitt eget fel – eftersom jag – precis som alla andra – först av allt rusade fram till ”nummerapparaten” för att ingen ”annan jävel” skulle få möjlighet att komma före. Då blev det ofta så att jag (man) fick för kort tid på sig för att fundera på om man skulle ”ta någonting annat än det gamla vanliga”.
Människan är emellanåt dum – i alla fall många av oss i Vingåker…

Nå – denna ljuvliga fredag – öppnade alltså den nya butiken. En så kallad ”självplocksbutik” av bästa sort.
Mycket större lokal än den gamla, fräsch, med hela utbudet redovisat på det mest förföriska sätt…
En sådan himmelsvid skillnad. Att här nu – lugnt och avspänt – kunna få strosa bland hyllorna och ”hm”- begrunda vad man skulle slå till på.

Nu var det tänkt att jag skulle komma på någonting – en tanke av något slag – som skulle överföra denna ovan beskrivna  ”skillnad” i upplevelse – till buss- och kollektivtrafiken. F-n också, jag är alldeles för nykter, det vill sig inte.
Men någonstans fanns där tidigare en diffus grundtanke om att om kollektivtrafiken ”kändes” mindre stressad – och mer inbjudande – så skulle sannolikt fler fundera på att bli kund.
Du jag får fundera vidare på detta.
Ha en trevlig helg.

Lugn, bara lugn – jag håller på – men det går lite trögt.
Men snart kommer jag (nog) med en ny ”fundering”…

Kan man väl bli när man läser att flygbolaget Norwegian just har beställt 222 nya flygplan – plus att de har ”säkrat köprättigheter för ytterligare 150 flygplan”
berättar bl a DN på sin nätutgåva. En beställning på flygplan för 127 miljarder norska kronor.
Det är inte utan att jag funderar över hur i hela fridens namn en ”uppstickare” som Norwegian går i land med sådant när vår stolthet (?) SAS  gått på knäna under ett otal år.
När Norwegian får sina flyg så kommer de att ha 179 flygplan i sin flotta. SAS har i dag 180.

Ja ja  dessa kaxiga norrmän…

I DN läser jag också rubriken ”Rekordomsättning för Apple” vilket visar sig bestå av en omsättning på 46,3 miljarder dollar för det ”första fiskala kvartalet”  och där det också visar på en nettovinst på 13,1 miljarder dollar.
Apple sålde över 37 miljoner Iphone, drygt 15 miljoner Ipad och över 5 miljoner Mac-datorer under perioden.
Enligt SvD har Apple nu en ”en kassa på 97,6 miljarder dollar”.

Hm – vi har en del mer att göra? Eller hur bussgubbar…

Om den här bussen fortfarande gick i Vingåker skulle jag åka varje dag.

Under lunchen började jag bläddra lite förstrött i den 44-sidiga bilagan som medföljde en av morgontidningarna – jag har trots allt inte kunnat undgå att ”lärarbranschen” fått ett uppsving på senare tid och läst i media att lärarfacken nu går ut med kravet om att ”lärarna ska ha 10.000 kr mer i månadslön”. Så lite nyfiken var jag ju…
Hm – ja jo – skolan är jätteviktig. Tycker jag.

Fastnar för en rubrik som frågar ”Vad kännetecknar framtidens skola?” och läser lite pliktskyldigt frågor och svar fast jag märker att mina tankar redan funderar kring frågan ”Vad kännetecknar framtidens buss- och kollektivtrafik?”.

I ärlighetens namn – jag är inte speciellt intresserad för egen del – men förstår ju att buss- och kollektivtrafiken har en ytterst nödvändig roll i ett modernt samhälle.
Men jag är inte helt övertygad om att jag därför – som med lärarna – så där självklart sympatiserar med tanken att ”bussförarna ska ha 10.000 kr mer i månadslön”.
Nåja – inte som verksamheten är (styrs, sköts) i dag i alla fall…

Så ser jag en stor rubrik som berättar ”Så här skapar vi en skola i världsklass”. Minsann – och jag läser nyfiket. Hummar och nickar medhållande medan jag läser.
Nå – bästa begåvade läsare – är det någon som är intresserad av att beskriva hur en svensk kollektivtrafik i världsklass skulle kunna se ut?
Va? Jag? Du -  jag har inte den blekaste aning om hur en sådan kan se ut.
Har dock positiva minnen från mina besök i Schweiz. Och franska städer med spårvagnstrafik

Suckar lite uppgivet och funderar lite runt att det verkar finnas en stor mängd ”forskare” inom ämnet kollektivtrafik och att det årligen hålls storstilade ”trafikdagar” i Linköping där drösar av ”kunniga” redovisar sin rön.
Eller är det så att det årligen – är en grupp utvalda som träffas för sitt eget höga nöjes skull och som kommer fram till saker som ingen bryr sig om.

Jag har aldrig deltagit på seanserna i Lindköping så jag vet inte om där har redovisats ”detta kännetecknar framtidens kollektivtrafik”.
Så poppar frågan upp – vart tar all deras (denna) kunskap (?) vägen? Den verkar i alla fall aldrig nå ut till verkligheten.
Kan man tycka…
Någon som tycker annorlunda?

Kom så att tänka på att en gång i tiden fanns bara statliga skolor som senare blev kommunala. Ingen valfrihet där inte. Hur det nu gick till – men plötsligt tilläts ”friskolor” att starta och föräldrar och barn fick valmöjligheter. Om jag förstått saken rätt så är de flesta familjer förtjusta i detta och de fria skolorna har blivit allt fler och – till vissa intressens stora förargelse – även lönsamma.
Hur som haver – nu har ju även busstrafiken fått ett nytt – och friare liv – att utvecklas i. Och jag tycker faktiskt att det känns en aning spännande (hm) att få se om där blir samma utveckling inom busstrafiken som det har blivit med friskolorna.
När kommer vår tidning att för första gången kunna få dela ut ett ”årets uppstickarepris” till ett lönsamt bussföretag med klar anknytning till något ”skatteparadis”?
Ät det inte dags att bussbranschen moderniserar sig och hamnar en bit in i 2000-talet?

Följande mening läste jag i ett mail från föreningen Sveriges Bussresearrangörer – kom i går:
Det finns inga andra researrangörer i något land som erbjuder spännande resor på samma vis som bussresearrangörerna.

Allra först – jag höll på att skratta på mig. Enär jag har det svårt att tänka mig ordet ”spännande” i samband med bussresor.
Sent i går kväll – i sällskap med ett glas Amarone framför kaminen och därmed försatt i ett behagligt tillstånd av ”fritt tänkande” – läste jag meningen igen och uppmärksammade då mera tydligt de små försåtliga orden ”på samma vis”.
På samma vis – det hjälpte inte med ett glas till – men jag kunde f-n i mig under kvällen inte komma på vad de orden skulle kunna stå för.
Kan fortfarande inte…

Vad är det som skiljer en bussresa från andra resor? Förmodligen (mest) att man åker mer buss än under andra resor. Men jag kan inte tro att researrangörer av olika slag har så värst skilda uppfattningar om vilka ”upplevelser” de vill erbjuda (locka) resenärerna med.
Eller har jag missförstått något?
Varför åker man i väg på en resa – om vi nu bortser från charterresor till Medelhavet och liknande - om inte för att få upplevelser av något slag?

För egen del tycker jag det är mer spännande att flyga än att åka buss – om vi nu ser till själva transporten. Jag är väl inte direkt flygrädd men det pirrar lite ibland…
Vilket det aldrig gör under en bussresa.
Inte heller kan jag minnas att jag tänkt tanken ”kommer jag (mentalt) att överleva denna tradiga, enahanda bussresa längs Autobahn innan vi når Österrike?”:
Nix – de bussresorna har inte förmått skapa den ”spänningen” – trots att de varit ”på samma vis” varje gång…

På samma vis – hur ska jag nu komma ur denna malande fråga? :-)

Aaaah – jag älskar verkligen fredagar – med alla dessa tidningar jag får. DN, SvD, DI, Fokus och så min speciella favorit DI Weekend…
Och som jag har läst – från klockan 08.00 till nu (14.00) med avbrott bara för små, men viktiga, jobb-bestyr samt för lunch – Toscansk tomatsoppa med hårdmacka därtill…
Nu har jag alltså kunskap (information om) om massor av saker som jag i går inte visste att jag ens var nyfiken på.

I DI Weekend intervjuas en sångerska Laleh Pourkarim som i intervjun svarar på frågan Var står du själv politiskt? det (som jag tycker) kloka orden:
”Politik har blivit en underhållningsbransch med kravet på karismatiska politiker som ska kunna ge hippa svar på allt. Det är oseriöst och stör mig. Partilojaliteten skapar ändlösa diskussioner och en inskränkthet som hindrar fria tankar och idéer.” (min fetmarkering)
När jag läste den sista meningen så for mina tankar iväg till en viss organisation på Svedenborgsgatan 2 i Stockholm och jag funderade ”Är det inte alltid vad som uppstår i föreningar-organisationer – en slags (bransch)lojalitet som skapar ändlösa diskussioner och hindrar fria tankar och idéer?”. Och där PK – politisk korrekthet – är ledstjärnan som snabbt snöper (korrigerar) alla som visar minsta tecken på ”oseriösa tankar”.
Det vill säga den som vågar tycka – tänka – känna ANNORLUNDA.

Jo tamejfan – mumlar jag för mig själv – och minns de många föreningar-organisationer jag, dels varit medlem i, men även varit redaktör för några ”medlemstidningar”. Där två – Svenska Kennelklubben och Svenska Busstrafikförbundet – sticker ut som speciella ”mindre goda exempel” – för att uttrycka mig en aning milt…

Nåväl i DI Weekend intervjuas också Magnus Lindkvist ”Trendspanaren som blivit en av Sveriges mest namnkunniga talare (kostar en så där 200.000 kr för ett anförande) som förstås säger massor av ”kul saker”. Det som jag gärna vill sno från den artikeln är den sista frågan Kan du nämna några bolag? (som han ser som föredöme) – och svarar:
”Coca-Cola och Daimler tycker jag är fantastiska. Och Lufthansa. Där finns ordning och reda och en tydlighet och passion för det man gör.”
Av de företag som han träffat gjorde Systembolaget honom mest besviken.
”De var som en sekt som hela tiden hänvisade till olika utredningar. Det var synd för jag ville verkligen bli överraskad”.

Så rycker Lurifax mig i örsnibben och viskar frågande ”Är det inte lite för mycket utredningar och för lite passion i bussbranschen?”
Först var jag benägen att oreserverat hålla med – men så funderade jag ”Vaf… finns det där att känna passion över?”
– 94 procent av våra bussar avgick i rätt tid?

Tid ja – finns det gott om. Sedan är väl bara frågan vad vi gör med all den tid vi har till förfogande. Jag personligen är tidfixerad på visst sätt. Jag passar tider på sekunden och avskyr när folk ”förstör” min tid genom att komma för sent – eller att inte vara effektiva nog.
Men trots det blir jag lite tveksam över en annons som gör stort nummer av att deras spagetti bara behöver koka i tre minuter för att bli ”ätbar”. Mina sedvanliga spagetti tar 7 minuter i koktid vilket passar mig utmärkt för då hinner jag värma på köttfärssåsen och smutta lite på det första glaset vin som ska med till måltiden.
Snabbast är inte alltid bäst…
Nu tar jag helg. Vilket inte alls betyder att du går lugn från min ”passion för det jag gör”

Det kom ett mail:
Transportstyrelsen har lagt fram ett förslag för vilka krav som ska gälla för utrustningar som eftermonteras på bussar för att minska avgasutsläppen. Ett efterlängtat förslag som applåderas av Svenska Bussbranschens Riksförbund (BR). Förslaget är nu sänt till EU för notifiering.
Idag finns teknik som gör att lite äldre bussar enkelt kan förses med utrustning som gör att de släpper ut mindre miljöskadliga ämnen.

Ler lite när jag läser detta. Tänk om man ska tyda det så här ”tidigare släppte de äldre bussarna inte ut några ”mindre” miljöskadliga ämnen men med den nya tekniken kan man få dem att göra det”.
Jag antar att ordet ”mindre” bör bytas ut mot ”färre”…

Ja, ja – klart jag begriper vad BR & Co egentligen menar. Men eftersom det inte verkar finnas något viktigare att skriva om i branschen i dag – så…

Fast vid närmare eftertanke – visst är det en bra nyhet för bussbranschen att det här förslaget kommer.
Transportstyrelsen har nu lagt fram ett förslag för vilka krav som ska gälla för utrustningar som eftermonteras på tunga fordon, som bussar, för att minska avgasutsläppen. I förslaget finns en beskrivning av hur sådan utrustning ska typgodkännas och hur fordonets nya miljöklass efter godkänd montering ska framgå av ett nytt registreringsbevis.

Att skrota en några år gammal buss och köpa en ny innebär resursslöseri, med naturtillgångar som stål och aluminium såväl som med pengar – skriver BR.
Så rätt så rätt…

Länder och företag får sina kreditbetyg sänkta till höger och vänster – ser man när man läser näringslivssidorna i de stora drakarna. I dag varnas det för att Italiens kreditbetyg kan sänkas med två steg inom kort. Och räntor går upp ner – kanske. Och Juholt vart går han då? Upp – ner – ut?
Frågor frågor – hur ska man som liten mygga till företagare kunna sova lugnt? Har jag funderat lite på – på senare tid.

Men i går eftermiddag kom ”befrielsen” – ett samtal och mail från Soliditet:
Vi gratulerar till Trippel-A-utmärkelsen återigen och konstaterar att ni tillhör de 2,9 % av Sveriges mest välskötta företag. Trippel-A är ytterligare ett argument till varför man ska välja er då er affärsidé uppenbarligen är mer långsiktig än konkurrenternas.

Jodå – jättekul – men det roliga grumlas betydligt av en jämrans miljöminister som säger:
– Vi behöver minska trafiken om vi ska klara våra ambitiösa klimatmål. Detta är vår tids ödesfråga, säger hon.

Och den trafik som ska minskas mest är förstås biltrafiken. En liten tröst för gammal man är dock att det hela inte verkar börja gälla redan nästa vecka utan mera om en diffus framtid – några år eller så.
Ja ja – då är jag väl så gammal och gaggig att jag ändå inte ska (bör) sätta mig i bilen och fara i ”tvåhundratjugo” på Autobahn. Då lär det väl bli en kortare tur med ”elbilen” till närmsta bygdegård för en fika med likasinnade…
Du – jag kommer förmodligen inte att rösta på vare sig C eller MP i nästa val.

Ser att miljöministerns initiativ – på sina håll  -  hyllas av humorlösa självplågare. Du vet dom där som varje morgon vaknar ängsliga och oroliga inför tanken att ”där någonstans ska finnas en människa som tycker livet är ganska okej – rent av njuter av livet”.
Och så stiger de upp och tittar i badrumsspegeln – och ser någonting som liknar en kopia av Edvard Munhs målning -  ”Skriet”.